Sastamoinen, Armas 1909-1986

Han var född 6/9 1909 i Uleåborg och kom till Sverige och Kiruna före skolåldern. Under tidiga yrkesår jobbade han som lättmatros och metallarbetare.

Han inledde sin journalistiska bana 1929 då han började som volontär på den syndikalistiska dagstidningen Norrlandsfolket i Kiruna. Året därefter, 1930, var han med och bildade Sveriges Syndikalistiska Ungdomsförbund. Under finska vinterkriget 1939-40 följde han krigshändelserna på plats i Finland utsänd av den egna tidningen Norrlandsfolket och av Arbetaren. Han fortsatte sedan som medarbetare i Arbetaren och var 5/6 1941-31/12 1949 tidningens ansvarige utgivare. Han deltog på 40-talet också i redigerandet av ungdomsförbundets tidning Storm.

Under världskrigsåren, då hotet från Nazityskland länge låg över Europa, men även under efterkrigstiden kartlade och beskrev han nazisternas förgreningar i Sverige. I tre fall (1942, 1943 och 1945) ledde det som han skrev i Arbetaren till åtal. Domen blev i alla tre fallen böter och skadestånd för ärekränkning. Kampen mot nazismen i Sverige bedrev han inte bara i Arbetaren utan också i en skrift, ”Sveriges första Quislingprocess: Akterna i ett sensationellt tryckfrihetsmål” 1945 (48 sidor, läs här), och i två böcker, ”Hitlers svenska förtrupper” 1947 och ”Nynazismen” 1961 (den senare boken kom i utvidgade upplagor 1962 och 1966).

En artikel av Sastamoinen, ”Nya brott i dagen i Unman-affären”, i Arbetaren hösten 1948 fick som fortsättning ett tioårigt nagelfarande i tidningen av rättsskandaler och maktmissbruk, av det som kom att kallas ”rättsrötan”. Granskandet gällde först bara Unman-Lundquist-affären men så småningom tillkom affärerna Haijby, Kejne-Quensel och Selling. Sastamoinen understöddes i sitt granskningsarbete av tidningens chefredaktör Evert Arvidsson och författaren Vilhelm Moberg. I den nämnda artikeln av Sastamoinen utpekades framför allt rådmannen Folke Lundquist som brottslig. Denne lät åtala tidningen och Sastamoinen ådömdes i egenskap av ansvarig utgivare ett två månaders fängelsestraff jämte 5000 kronor i skadestånd för förtal. Det visade sig senare att Sastamoinen haft rätt vad gäller Lundquists förehavanden i Unmanaffären. Lundquist dömdes 1955 för dessa och andra lagöverträdelser till straffarbete i ett år och sex månader och avsättning som rådman. Någon omprövning av Sastamoinens fängelsedom gjordes aldrig.

Vid Karl Bergkvists [länk biografi] död 1960 utsågs han till redaktör för Industriarbetaren som gavs ut av SAC:s industridepartement. l964 blev tidningen medlemstidning för SAC, och 1975 bytte den namn till SAC-kontakt. Han kvarstod som redaktör fram till nr 3 1979.

Armas Sastamoinen avled 25/4 1986.

Skrifter

Framsida	Titel, annan info	Förlag	S.	Info, ladda hem	Externa länkar
	Nynazismen Även utgiven 1961, 1962	Federativs, 1966	235	PDF	Libris

Armas Sastamoinen har skrivit fler skrifter än denna, se Bibliografin över böcker och artiklar av Armas Sastamoinen där finns även information om SVT-dokumentären om Armas från 1981.

I arkivet på sac.se finns mer material av och om Armas Sastamoinen, använd sökfunktionen om du är intresserad.

Fotografier

Fler fotografier finns här.

Gruppbild från Syndikalistiska ungdomsförbundets konstituerande kongress 1930. Sittande från vänster: David Franzén, Helge Bäck, okänd kvinna, Holger Carlsson, fyra tyska ungsyndikalister, okänd och Olle Wedholm. Stående i mittenraden från höger: Edvard Ramström, Emil Manus, Bengt Hedin, okänd, Albert Jensen, två okända, Sven Lundell, två okända, Margit Manus, okänd, Algot Nylund, Emmy Melin, Fingal Fallgren och två okända. Stående i bakre raden från höger: Helge Ytterberg, okänd, Axel Lindberg, Armas Sastamoinen, Frid Nordin, okänd, Erik Lundkvist, Ragnar Lindeberg och sex okända. Se En fri tidning. Arbetaren - syndikalistisk pressröst 60 år s 134f.

Syndikalistiska ungdomsförbundets femte kongress i Klara Folkets hus 1942. Nummer två från höger i främre raden Armas Sastamoinen, Nummer tre från vänster i översta raden Stig Dagerman.

Tidningen Arbetarens redaktion 1954 i pelarsalen i Klara folkets hus, stående från vänster: Örjan Wallqvist, Herbert Anckar, Lasse Bergström, Paul Zimmerling, Edvard Ramström, Evert Arvidsson, Bengt Stymnevall, Sven Thiessen, Sam Knutsson och Mauritz Edström. Sittande från vänster: Karl Bergkvist, Bertil Gripenberg, J. A. Henriksson, Allan Degerstrand och Armas Sastamoinen. Se En fri tidning. Arbetaren - syndikalistisk pressröst 60 år s. 122.

Gruppbild från supé under konferens i Gävle folkets hus i början av 1960-talet. Trea från höger: Armas Sastamoinen.

Trävaruindustridepatrementets verkställande utskott och funktionärer och personer från Gruv- och Metalldepartementet i Gävle, 1960-tal. Stående från vänster: Gunnar Ekblom, Armas Sastamoinen, Gunnar West, okänd, Lars Andersson, Roland Malm, Stig Lindberg och Herman Pettersson. Sittande från vänster: David Westergren, Edvin Johansson, två okända och Folke Lagerlöf.

Gruppbild fotograferad på takterassen utanför Arbetaren, Sveavägen 98. Från vänster: Per Johansson, Sture Finnberg, Gunnar West, Atho Uisk, Carsten Nilsson, Paul Zimmerling och Armas Sastamoinen.

Stensnäs kursgård Armas Sastamoinen 1975. Fotograf: Björn Andersson.

Källor

• Nationalencyklopedin, ”Sastamoinen, Armas” och ”Lundquistaffären”
• Norrlandsfolket 18/12 1939, om utsändandet av Sastamoinen till Finland
• Arbetaren 19/12 1939, om utsändandet av Sastamoinen till Finland
• Boken ”SAC 1910-1960” (1960), avsnittet ”Arbetarens rättskamp”
• Dagens Nyheter 3/10 1965, Vilhelm Mobergs ”Rättssamhället och Armas Sastamoinen”
• Arbetaren nr 49 1969, Vilhelm Mobergs ”Justitieministern upptäcker rättsrötan”
• Sastamoinens skrift ”Stig Dagerman och syndikalismen” (1974), om redigerandet av Storm
• Edvard Ramströms böcker ”Tack för ordet” (1978) och ”En fri tidning” (1981)
• Dagens Nyheter 27/4 1986, notis om dödsfall
• Arbetaren nr 18 1986, Ahto Uisks minnesord
• Moderna Tider febr 1998, Hans Hederbergs ”En omutlig antinazist”
• SAC:s arkiv, intervju med Sastamoinen om rättsröteaffärerna