Fridell, Folke 1904-1985

Folke Fridell föddes 1 oktober 1904 i Lagan, Berga socken i Småland. Han växte upp som det yngsta barnet i en stor familj i en ensligt belägen stuga vid en bäck i skogen strax norr om Berga kyrka. Fadern var soldat, skräddare och postbärare, modern tog hand om familjen och arbetade som sömmerska. Det fanns flera ovanliga drag hos familjen: de gick aldrig i kyrkan utan spelade kort på söndagarna, det musicerades flitigt av fadern och bröderna genom fattigmans instrumentet munspel och modern läste ofta högt ur biblioteksböcker.

Första klass i folkskolan fick Folke hoppa över eftersom han kunde läsa och en klass ”slapp” han eftersom han var sjuk. Sammanlagt gick han endast tre år i skolan, med bara fyra månaders undervisning per år. Under det sista året satt han stum i protest mot lärarens orättvisa bemötande.

Sommaren efter skolan jobbade han som vallpojke och i ett öde hus i närheten av kreaturen hittade han ett femtiotal böcker som han stillade sin bildningstörst med. Vid 13 och ett halvt års ålder började han arbeta som textilarbetare vid Lagans textil AB och där blev han kvar till 1946 främst arbetande som spinnare. Bildningsintresset fick stå tillbaka. I Arbetaren 51-52 1963/64 skrev han:

”Jag trädde ut i en tillvaro där rökning, dans, kortspel och slagsmål var etapper på vägen till respekt  och erkännande och jag lärde mig omsorgsfullt och energiskt alla de konsterna.

Jag var hård på ytan och utåt och inte ens för mej själv vågade jag erkänna att jag längtade tillbaka till lässtunderna...”

1923 drunknade hans fyra år äldre bror och med detta förändrades Folkes levnadsvanor och han återupptäckte sitt läsintresse.

Folke blev tidigt medlem i IOGT eftersom flera av hans vänner var medlemmar där. Flottningsarbetarna vid Delary bruks AB hade den 25 mars 1921 bildat en lokal samorganisation och den 21 september 1921 tog flottningsarbetarna initiativet till att bilda Åbyfors LS för textilarbetarna vid fabriken där Folke arbetade. Folke har själv motiverat sitt medlemskap i LS med att de flesta i IOGT var medlemmar där han skriver i boken Återblick (1970):

”Alla som jag tyckte var de bästa människorna var syndikalister så det var självklart för mig.” (s. 58)

Folke blev sekreterare i LS då den bildades och det var med stor entusiasm som han engagerade sig i verksamheten. Han var en blyg man med rampfeber som under den första tiden medvetet kom försent till mötena för att slippa läsa upp de protokoll han skrivit. Under sommaren 1923 höll han sitt kanske första föredrag på ett LS-möte då frågan ”Ska vi stå organiserade i Textilarbetareförbundet eller Lokala Samorganisationen?” diskuterades, Folke inledde och enligt protokollet ”belyste de reformistiska organisationernas oduglighet”. Hösten 1923 slogs Åbyfors LS samman med Lagans LS.

Den 26-28 oktober 1928 bildades en utbrytarorganisation Syndikalistiska arbetarefederationen (SAF) inspirerad av P. J. Welinders agitation. Lagans LS lämnade SAC och gick med i SAF. Folke var då korresponderande sekreterare och motiverade utträdet i ett brev som kan läsas här.

I övriga folkrörelser engagerades Folke på många sätt och förutom att skriva protokoll så agiterade han, sålde tidningar som Brand och Arbetarekuriren, tidskrifter och böcker i stor omfattning. Han läste litteratur, deltog i studiecirklar och amatörteaterverksamhet inom IOGT, engagerade sig i kooperationen genom ”Koopra” och när LS beslutade att starta vad som kom att bli ABFs lånebibliotek, blev han utsedd till bibliotekarie. Brev – skrivet av Folke - från Lagans LS till SAC om biblioteksstarten, finns här.

Under 1930-talet började Folke medarbeta allt flitigare i Arbetarekuriren. Vid återföreningen mellan SAC och SAF vid årsskiftet 1937-1938 blev Lagans LS åter en del av SAC och Folke började medarbeta i Arbetaren i stor omfattning, Evert Arvidsson berättade i Arbetaren nr 40 1984:

”Det fanns alltid artiklar av hans hand på lager hos tidningen. Vi kan ta en ”Fridellare”, brukade redaktionssekreteraren helt nonchalant säga när det uppstod en lucka. När det behövdes vikarierade Fridell också för Arbetarens redaktör. Enda problemet för honom var då att fördriva tiden. Några artiklar kunde ju inte sysselsätta honom en hel dag…”

Folke var även en av de flitigaste medarbetarna i SACs teoretiska tidskrift Syndikalismen (Alla artiklar finns skannade, se bibliografin). Journalistiken kunde mycket väl blivit Folkes yrkesval: det spekulerades om han skulle efterträda Albert Jensen som chefredaktör för Arbetaren. Han har själv angett att han sökte tjänsten som redaktör för SACs tidning i Norr- och Västerbotten Norrlandsfolket men avböjde uppdraget i sista stund (okänt när men sannolikt omkring 1943).

Efter Lagans LS återinträde i SAC deltog Folke på flera kongresser både som ombud och som särskilt inbjuden föreläsare. Åren 1942 till 1946 var han suppleant i SACs centralkommitté. Omkring 1950 var han en del av den kommitté som tog fram förslag till ny principförklaring för SAC.

Vid sidan av journalistiken skrev Folke en rad uppmärksammade syndikalistiska broschyrer (De finns skannade, se bibliografin). Under 1930-talet började han även skriva skönlitterära noveller, uppskattningsvis ett 40-tal publicerades i olika tidningar fram till 1945.

1945 debuterade Folke som skönlitterär romanförfattare med Tack för mig - grottekvarn men genombrottet dröjde till 1946 då Död mans hand utkom. När den 1947 utgavs av Folket i bild sålde den i massupplagan 110.000 exemplar. Sammanlagt publicerades 18 romaner och 6 novellsamlingar.

Folke kom att bli en förnyare av arbetardiktningen genom sin kritik av det monotona och själsdödande fabriksarbetet i automationens tidsålder och för rätten för arbetaren att försvara sin värdighet mot övervakning och att vara med och dela och bestämma.

Ungdomsbrottslighet, landsbygdens avfolkningsproblem, kooperation och dystopisk framtidsskildring är några andra teman som han behandlar. Hans böcker genomsyras av samma grundinställning för individens frihet, rätt att göra uppror och mot centralisering. Romanfigurerna är ofta försynta personer som misslyckas i sina individuella uppror.

Han är en lättläst och humoristisk författare men en läsare som inte förstår eller uppskattar ironi kommer inte att uppfatta det ironiska. Nästan alla böcker har självbiografiska drag och ett alter ego som till viss del är Folke, detta gäller särskilt den rent självbiografiska romansviten som startar med Dag som ovan (1964).

Precis som nästan alla andra författare åkte Folke, från slutet av 1940-talet, landet runt som resetalare på turnéer ordnade av bl a SAC, ABF och IOGT. Några anekdoter från föreläsningar skrev han i artikeln Strövtåg i minnena i Arbetaren nr 51-52 1970, läs här.

Den 12 augusti 1985 avled Folke Fridell.

Bibliografi

sss

Under arbete…

Lyssna

Lyssna på Folke Fridells föredrag Folkrörelserna och demokratin i robotsamhället (1960)

Fotografier

I bildgalleriet finns ca 30 fotografier på Folke Fridell.

Folke Fridell på Arbetarens redaktion.

Folke Fridell (med ljus kavaj och fluga) och till höger om honom, Arbetarens chefredaktör Albert Jensen, LO:s ordförande August Lindberg och Tore Karlsson. Från en radiodebatt 1948 med tema: ”Vem ska besluta om strejk?”

Folke Fridell, med familj.

Folke Fridell i en talarstol, 1964.

Folke Fridell med hustrun (foto Ahto Uisk, publicerad i Arbetaren 39-84).

Bronsstaty på Folke Fridell utanför biblioteket i Ljungby. Bysten avtäcktes 1989 av kulturministern Bengt Göransson. Konstnär: Maire Männik. Bilden är hämtad från Wikimedia commons.

Affischer

Tal av Folke Fridell: Vad bjuder oss framtiden? L 1956_005

Föredrag av Folke Fridell över ämnet mänsklighetens ödestimma.

Tal av Folke Fridell: Inför sextiotalet. L 1961_001

Källor

Olika texter av Folke Fridell som refereras i texten, samt artiklar om honom som finns i bibliografin. Utöver dessa är den främsta källan:

• Rolf Blom Folke Fridell - proletärförfattare : en studie i Folke Fridells författarskap fram till omkring 1950 (1978)

Uppgiften om Åbyfors LS kommer från biografin som Lennart Johansson, Kulturparken Småland AB skrivit här.

Antagandet att Fridell tänkt söka tjänsten på Norrlandsfolket 1943 kommer från läsning av protokollen här.