Arvidsson, Evert 1902-1990

Evert Arvidsson föddes 3/10 1902 i en stenhuggarfamilj på Hamburgön i Bohuslän. Efter folkskolegång började han som hjälparbetare i faderns yrke. Under världskrigsåren, då arbetstillfällena för stenhuggare sinade, fick det bli fiske och skogsplantering i stället, men efter krigsslutet sköt stenindustrin återigen fart. Fackligt organiserade han sig i syndikalistiska SAC, som var stark bland stenhuggarna i Bohuslän vid den här tiden, och blev snart en av de mest aktiva i den lokala verksamheten.

Som följd av en kontrovers med en stenhuggardirektör förlorade han 1925 sin anställning. Året därpå, under den stora stenhuggarstrejken detta år, startades Andelsföreningen Bohusläns Kooperativa Stenindustri i Hovenäset. Evert Arvidsson bildade en till andelsföreningen hörande produktionsgrupp i Hamburgersund. Bohusläns Kooperativa Stenindustri kom att bestå, så småningom såsom Sveriges äldsta arbetarkooperativ.

1943 tillträdde Evert Arvidsson en tjänst som ombudsman för Gruv- och Metallindustridepartementet inom SAC med placering i Grängesberg men med ansvar för gruv- och metallarbetare i hela Sverige. Han var vid det här laget en känd debattör.

1946 anställdes han som facklig reporter på SAC:s tidning Arbetaren och fr.o.m. 1951 var han tidningens chefredaktör.

Evert Arvidssons första tid som chefredaktör präglades av de s.k. rättsröteaffärerna. Redan i slutet av 40-talet hade Arbetaren börjat rota i ett par av de rättsskandaler som kom att kallas Haijby-, Unman-, Kejne-, Lundquist- och Sellingaffärerna. Uttrycket ”rättsröta” som namn på vad det rörde sig om myntade Evert Arvidsson i en ledare i Arbetaren 1950. Under samma år gav sig författaren Vilhelm Moberg in i debatten som rättsvärnare och avslöjare.  Skriverierna om rättsaffärerna åsamkade Arbetaren flera tryckfrihetsåtal varav två ledde till fängelsedomar, se Armas Sastamoinen och Herbert Anckar.

Efter pensionering och återflyttning till Hamburgön engagerade sig Evert Arvidsson bl.a. i miljöfrågor, främst som motståndare till planerna på att förvara kärnavfall i Kynnefjäll i Bohuslän. Han avled 16/8 1990.

Skrifter

Framsida	Titel, annan info	Förlag	S.	Info, ladda hem	Externa länkar
	Alternativ gruvdrift	Federativs, 1978	49	PDF	Libris
	Syndikalismen i nutidssamhället Även utgiven 1959, 1967	Federativs, 1968	43	PDF (1959)

Han har skrivit många fler skrifter se Bibliografin över böcker och artiklar av Evert Arvidsson.

I arkivet på sac.se finns mer material av och om Evert Arvidsson, använd sökfunktionen om du är intresserad.

Fotografier

Nedan är bara ett fåtal av fotografierna på Evert Arvidsson som finns, här finns fler fotografier.

Tidningen Arbetarens chefredaktör Evert Arvidsson vid sin skrivmaskin på redaktionen i Klara folkets hus, omkring 1950.

Tidningen Arbetarens chefredaktör Evert Arvidsson föreläser i Sundsvall vid mitten av 1950-talet.

Karl Hägg och Evert Arvidsson vid Triumfbågen i Paris i samband med IAA:s kongress 195?

Tidningen Arbetarens chefredaktör Evert Arvidsson läser tidningen A.I.T. vid sin skrivmaskin på redaktionen på Sveavägen 98, vid mitten av 1950-talet.

Redaktionsmöte på Arbetarens redaktionen på Sveavägen 98, i mars 1957. Sittande från vänster: Viveka Heyman, Armas Sastamoinen, Allan Degersand, Bengt Stymnevall, Helmut Rüdiger, Paul Zimmerling, Edvard Ramström, Kurt Vastad, Kurt Salomonsson, Birgitta Rembe, Birgitta Stenberg och Olle Wikström. Stående Karl Bergkvist (bakom Vastad) och Evert Arvidsson (under klockan). Se Arbetaren - en fri tidning s. 153 (där det dock uppges att bilden är tagen 1956).

Centralkommitténs sammanträde i maj 1968. I SACs sammanträdesrum på Sveavägen 98, Stockholm. I talarstolen Arbetarens chefredaktör Evert Arvidsson.

Evert Arvidsson och Margit Manus-Arvidsson i tidningen Arbetarens lunchrum i oktober 1969, då Evert formellt pensionerades från tidningen.

Affischer

Fria gruppen Uppsala diskussion med Gunnar Beskow, Ture Nerman och Evert Arvidsson som inledare 1949.

Evert Arvidsson talar över ämnet Framtidens socialism. L 1952_007