Trippelkonflikt i lokaltrafiken

Företaget Arriva som bland annat förser Stockholms kollektivtrafik med tågpersonal har under vintern och våren lyckats göra sig ovän med både anställda och resenärer – tre gånger. Det handlar om tröga bromsar, ett brev med rasistiska undertoner och 103 konduktörer som ska ersättas med stolpar.

DE TRÖGA BROMSARNA

En medlem i Solna LS som arbetar som busschaufför har bett om att slippa köra bussar med tröga bromspedaler. Ungefär en tredjedel av Arrivas bussar vid Råstagaraget i Solna är av en äldre modell där bromsen är så trög att förarna måste ställa sig upp för att kunna trycka ner den, vilket har lett till smärta och låsningar i knäna. Medlemmen har både läkarintyg och ett skriftligt avtal där det står att han ska slippa köra bussarna eftersom hans knä ibland låser sig helt under flera timmar. Ändå har chefer gett honom varningar för att ha vägrat köra dem. Solna LS har nu anmält Arriva till trafikförvaltningen. 

DET BRUTNA LÖFTET OM KONDUKTÖRSJOBB

För ungefär två år sedan fick medarbetarna på Arriva kännedom om ett kommande projekt – att företaget på sikt skulle avskaffa konduktörerna på lokalbanorna och ersätta dem med en form av betalstolpe på tågen där resenärerna kan aktivera sin biljett själva. Trafiknämnden i Stockholm godkände projektet och man beslutade om en testperiod på 6-12 månader med start 2016. Därefter skulle en utvärdering göras och först då skulle man kunna se om projektet var genomförbart i realiteten. Arriva garanterade sina anställda att ingen konduktör skulle bli av med jobbet innan testperioden var slut. Men redan i slutet av mars 2016 kom Arriva med beskedet att de inte hade någon plan på att ha konduktörerna kvar alls – inte ens i form av servicepersonal eller tågvärdar.

– Det är ett stort stressmoment, många mår väldigt dåligt över det här och är oroliga att de inte ska få något nytt jobb. Ville Arriva hjälpa sin personal på bästa sätt hade de berättat detta från första början, säger Andreas Nyman som sitter i DSTS driftkommitté. Driftkommittén fungerar som en styrelse för sektionen: de kallar till medlemsmöten, underhåller medlemsregistret och tar beslut som inte hinner tas på medlemsmöten. DSTS har ungefär 30 medlemmar som jobbar i Stockholms tunnelbana och lokalbanor.

Arriva har nu påbörjat ett nytt projekt – att göra sig av med de 103 överflödiga konduktörerna. De lockar med avgångsvederlag till dem som säger upp sig frivilligt inom två veckor; resten kommer antagligen kommer sägas upp på grund av arbetsbrist tror Andreas Nyman.
– Testperioden på 6-12 månader verkar man ha övergett, nu är det bara fyra månader från och med juni. Betalstolparna har man inte ens startat med, ändå är Arriva säkra på vad resultatet kommer bli, säger Andreas.

DSTS har gått ut med ett offentligt uttalande där de skriver att Arrivas hetsiga metoder för att göra sig av med personalen närmast kan beskrivas som maffialika.

”Det är vår fulla övertygelse att även Arriva inser att det inte går att bedriva trafik utan den utlovade servicepersonalen ombord eller på plattformar. Att hela detta hetsande och hotande är ett försök att göra kraftiga nedskärningar i personalen utan att egentligen behöva avskeda någon. Det är märkligt att de anställda tvingas fatta ett sådant för många livsavgörande beslut bara en vecka innan frågan förhandlas med de avtalstecknande facken."

DSTS har inte tagit beslut om hur de ska gå vidare, men de har fackföreningarna SEKO och ST på sin sida som även de har gjort tydliga uttalanden där de fördömer hur Arriva hanterar situationen. Andreas berättar att många i dagsläget känner sig svikna och lurade och att avskaffandet av konduktörer dessutom kan vara en säkerhetsrisk.

– Vad händer om det sker en olycka i en vagn och det inte finns någon personal där? Det här är riktigt ogenomtänkt och dumsnålt av Arriva. Det går redan i nuläget tåg utan någon personal på, så det är inte som att det finns ett överskott på konduktörer. Men Arriva tycker väl de kostar för mycket pengar, säger Andreas. Det positiva, menar han, är att konduktörerna har ett stort stöd hos allmänheten.

– Konduktörerna gör att folk känner sig trygga, det är ett enormt stöd. Men nu ska positiva kundmöten ersättas av biljettkontroller, vilket alltid kan innebära hotfulla situationer. 

 

DET RASISTISKA UTSKICKET 

I början av mars fick de anställda på Arriva ta del av ett internt utskick där företagsledningen uppmanar dem att hålla ”enad front” mot tiggare i kollektivtrafiken. De ber personalen att lämna uppgifter om tiggarnas reserutiner – mellan vilka tider och stationer de reser – för att ”punktinsatser med hjälp av ordningsvakter” ska kunna göras. Det är inte olagligt att tigga, däremot är du skyldig att ha giltig biljett när du åker och enligt Arriva handlar det om att stoppa betalningsvägrare i allmänhet. Men just ordet ”tiggarna” återkommer så många gånger i brevet att många blivit övertygade om att det just är romer som pekas ut och ska kartläggas.

– Det är ingen som helst tvekan om det – att de skiljer ut romerna. Det är underförstått. När jag såg brevet reagerade jag på formuleringarna, säger Andreas Nyman.

Han berättar att stämningen och andan på arbetsplatserna i kollektivtrafiken förändrats: en familjär och inkluderande känsla har bytts ut mot en intolerant och rasistisk jargong.

– Kollektivtrafiken har länge varit som ett flaggskepp för mångkultur. Människor av olika ursprung, bakgrund och religiös tillhörighet har samlats här som kollegor. På sistone har det försvunnit, det har blivit som en osynlig gränsdragning mellan ”svenskarna” och ”ickesvenskarna”, muslimerna demoniseras. Det är obehagligt.

Även romer demoniseras på arbetsplatsen. I tidningen Arbetaren från 11 mars finns andra vittnesmål om hur den rasistiska jargongen tar sig uttryck. Personal ska ha härmat romska tiggare i rastlokalen, skrivit rasistiskt i sociala medier och vissa konduktörer har kastat ut romers tillhörigheter från tågen. Resenärer är skyldiga att följa trafikpersonalens anvisningar och gå av tåget vid tillsägelse, men trafikpersonal kan inte slänga av folk, det kan bara ordningsvakt och polis. Enligt Arbetarens källa är det bara romer som utsatts för detta, trots att de utgör en liten del av alla betalningsvägrare.

– I detta sammanhang kommer alltså det här uttalandet från Arrivas ledning. Vi tror inte den eller de som skrivit brevet är rasister, men de har fångat upp den rasistiska andan och underblåser den, säger Andreas Nyman.

Han berättar att situationen har lett till ryktesspridning och misstro kollegor emellan. Romerna har blivit en konfliktyta som blir allt större. En del tycker brevet var bra, några är väldigt arga och många har inte reagerat alls. I dagsläget har inga åtgärder vidtagits men DSTS har pratat om situationen på sina medlemsmöten, planerar åtgärder och har kallat till förhandling med Arriva.

– Det vore bra om arbetsköparen tog ställning i det här, vi vill att de tydligare tar avstånd från rasism. Privat får de väl tycka vad de vill, men de ska inte bidra till en normalisering av rasism på vår arbetsplats, säger Andreas. Han tror det finns en god chans att Arriva går dem till mötes.

– Ja, jag tror inte Arriva vill förknippas med rasism. Jag tror det handlar om slarviga formuleringar från deras sida. Hur det går i de tre fallen på Arriva får vi förhoppningsvis veta under våren och sommaren.

Ur Syndikalisten #2 2016