Förhandling – så funkar det

Som medlem i någon av våra Lokala Samorganisationer får du lära dig mycket om förhandling. Genom förhandlingsutbildningar, vår fackliga handbok och artiklar i medlemstidningen Syndikalisten kan du fördjupa din kunskap.

Det finns en uppsjö lagar och AD-domar som handlar om förhandling, men det är inget att avskräckas av. Vid de flesta förhandlingar använder man bara några få av alla de här reglerna. Det är först om man vill driva frågor till Arbetsdomstolen, AD, som det blir nödvändigt att sätt a sig in i alla detaljer.

Om man känner sig osäker under en förhandling använder man ajournering. Det innebär att man tar en paus från förhandlingarna, och pausen kan pågå allt från två minuter till flera veckor. Då får ni tid att kolla upp de grejer ni behöver. Många är de som vill göra sken av att förhandlingar är svårt. Arbetsköparna gör det för att skrämmas, ibland gör även fackets ombudsmän det för att verka viktiga och duktiga. Och ibland gör medlemmarna det, för att slippa ta eget ansvar.

.

Att förhandla är lätt.

Man sätt er sig ner med motparten och diskuterar något som endera parten vill driva  genom. Man säger sina argument och lyssnar på den andres. Det klarar ni! Låt bara bli att skriva på något eller att avsluta förhandlingen, innan ni är helt säkra på vad det kommer att innebära. Här följer de mest användbara reglerna kring förhandling.

Förhandlingsreglerna som finns i MBL går inte att avtala bort på något vis, de gäller alltid. Det är bara facket om har rätt att förhandla, inte enskilda arbetare (se MBL § 10). Man kan dela in förhandlingarna i tre olika grupper.

Intresseförhandlingar är kanske den vanligaste förhandlingen inom LS, den förhandling som oftast uppstår när det är vi som kallat till förhandling. Intresseförhandlingar har man för att driva frågor som inte är rättsligt reglerade. Det finns alltså inget ”facit” i någon lag eller något avtal. Om en sektion påkallar förhandling för att kräva en extra semestervecka utöver de fem veckor som semesterlagen och avtalet gör gällande, är det en intresseförhandling. Hit hör också företagsledningsfrågor, som till exempel produktionsinriktning, administration, nyanläggning, försäljning och företagets reklam.

Tvisteförhandlingar (eller rättstvistförhandlingar) har man när facket och arbetsköparen har olika mening om hur en bestämmelse i lag eller avtal ska tolkas, eller om ena parten brutit mot lag eller avtal. Om man inte kommer överens i tvisteförhandling kan ärendet gå till arbetsdomstolen. Det omvända gäller också, att domstolen inte får pröva en tvist innan tvisteförhandling genomförts. Ett exempel på när man har tvisteförhandling är när arbetsköparen förhandlingsvägrat, det vill säga, har brutit mot MBL. Både facket och arbetsköparna kan begära tvisteförhandling.

Medbestämmandeförhandlingar gäller frågor som arbetsköparen beslutar om själv. Enligt MBL är han tvingad att först förhandla med facket, men han behöver inte bry sig ett jota om vad facket tycker. Kommer man inte överens, är det arbetsköparen som bestämmer. Dessa förhandlingar kallas ofta ”tuta-och-kör”. Här är det alltså arbetsköparen som kallar facket till förhandling och inte tvärtom. Med finare juridiska ord kallas detta ”arbetsgivarens primära förhandlingsskyldighet”. Denna form av förhandling drabbar sällan LS, eftersom endast de fack som har kollektivavtal omfattas. När LO-facken anklagar SAC för att sakna förhandlingsrätt, menar de att vi inte omfattas av denna primära förhandlingsskyldighet (MBL § 11). Men det är inte riktigt hela sanningen, för om en fråga ”särskilt angår arbets- eller anställningsförhållandena för arbetstagare som tillhör en arbetstagarorganisation i förhållande till vilken arbetsgivaren inte är bunden av kollektivavtal” gäller samma regler!

 

Förhandlingsrätt

För att ha rätt att förhandla, ska förhandlingsfrågan röra en eller flera arbetare som är eller har varit anställda hos arbetsköparen, och som är medlemmar i facket. Om arbetare byter fack, blir det hennes nya fack som får förhandlingsrätten. 

Den part som kallas till förhandling är skyldig att komma till förhandlingen, motivera sin ståndpunkt i frågan, ge motparten sån information att han kan ta ställning i frågan och ge förslag till lösning. Man är alltså skyldig att argumentera för sin sak, det räcker inte att bara lyssna och sen konstatera att man är oeniga (MBL § 15). Den som gör så har förhandlingsvägrat, enligt domen AD 1978/157.  Det går inte heller att komma undan förhandlingsskyldigheten genom att hävda att man haft en skrift växling mellan parterna istället (AD 1990/52).

.

Framställan och tidsregler

För att kalla till förhandling gör man en förhandlingsframställan. I förhandlingsframställan måste det tydligt framgå att man begär förhandling. Dessutom ska man ange ämnet för förhandlingen. Om motparten kräver det, är man tvingad att precisera vad det är man vill förhandla om, men det krävs inte någon detaljerad redogörelse. Ett kortfattat och allmänt hållet besked om vad man vill ta upp är tillräckligt (MBL § 16). Om parten som kallas till förhandling inte anmäler förhinder och kommer överens med den part som kallar om en senare tid, gäller att förhandlingen ska hållas inom fjorton dagar från det att motparten fått förhandlingsframställan. Och här åligger det den som kallat till förhandling att kunna bevisa att motparten fått framställan! Det vanligaste är att man skickar förhandlingsframställan med vanlig postgång.

Men om man misstror sin motpart är det säkraste sätt et att personligen överlämna framställan, inför ett vittne. Detta kan man komma fram till genom att läsa hur AD beslutat i olika rättegångar (MBL § 16).

I lagen slår man fast att ”förhandling skall bedrivas skyndsamt”.. Om ena parten med flit drar ut på tiden kan det leda till skadeståndsansvar (MBL § 16). Det är förhållandevis vanligt att arbetsköparna förhandlingsvägrar eller bryter mot tidsfristsreglerna. Det tycks drabba alla fack, om man ser till vilka som drivit tvister om förhandlingsvägran till AD.

/Jona Elings och Lena Barrow

Tidigare publicerad i SAC:s medlemstidning Syndikalisten

 

I studiecirkeln "Bli en arbetsplatsorganisatör" kan du lära dig mer om förhandlingar. Kontakta din Lokala Samorganisation för att gå cirkeln.