8-marsuttalande 2017

I år lägger vi, SAC Syndikalisterna, ett varsel om politisk strejk för våra kvinnliga medlemmar arbetande i privat sektor den åttonde mars. Vi är en liten fackförening och vi vet att vår strejk inte kommer få stora konsekvenser på arbetsmarknaden i stort, men det är inte det som är poängen. Poängen är att vi tänker ta tillbaka åttonde mars – ta tillbaka Kvinnodagen från de som försöker kommersialisera den, förminska den, försöker göra den till en extra Mors dag då man säger grattis, delar ut rosor och bjuder sina anställda på tårta.

 Vi delar inte ut rosor. Vi slår fast åttonde mars som en kampdag och en dag då vi utmanar kapitalet och patriarkatet. Åttonde mars ska bli en dag då vi som definierar oss som kvinnor i SAC säger stopp och lägger ner vårt lönearbete. Åttonde mars är en dag då vi gör gemensam sak med våra systrar i Europa och världen och sluter upp i transnationell strejk.

 Våra krav är jämställdhet, rättigheter och rättvisa. Vi kräver jämställda löner och pensioner, vi kräver att slippa bränna ut oss, vi kräver ett skyddsnät som fångar upp varenda kvinna när hon blir utsatt, trakasserad och misshandlad i hemmet eller offentligheten. Vi kräver att ingen kvinna ska bli belagd med skuld när hon utsatts för sexuellt våld. Vi kräver att aborträtten hålls intakt och att mödravård ska finnas tillgänglig för alla kvinnor.

Vi använder strejken som vår kampmetod för att det är på arbetsplatserna vi kan utmana kapitalet och patriarkatet. Det är där det märks om vi försvinner och ju fler vi är som strejkar, desto mer kommer det svida för de som håller våra löner nere. Med vår strejk vill vi visa att vi kan skapa förändring om vi vill – strejken är en påminnelse om vår kollektiva styrka och förmåga. SAC:s kvinnostrejk är en symbolhandling och ett ställningstagande som säger: Vi har fått nog, vi kräver förändring. Vi tar Kvinnodagen på allvar – vi tar tillbaka åttonde mars!

Februari 2017

SAC:s Centralkommitté