"En värld många väljer att inte se"

Hur ser en vanlig arbetsdag ut?

Det varierar men oftast arbetar vi i en ganska stressig miljö eftersom vi är underbemannade ganska ofta. Många av mina arbetskamrater är frustrerade eftersom de jobbar sju dagar i veckan och inte har någon tid för fritid eller nöjen. Det är lite svårt med kommunikationen ibland eftersom vi kommer från olika länder och pratar olika språk. Det kan vara svårt men vi gör alla så gott vi kan.

Vad skulle du vilja förändra på din arbetsplats?

Vi får inga anställningskontrakt och våra löner är ungefär hälften av avtalsstandard. Dessutom varierar lönerna beroende på var man kommer från. Mest tjänar svenskarna, sen kommer jag och sist de från Bangladesh. Vi får ingen övertidsersättning eller OB- tillägg och verkar inte ha några lagliga rättigheter överhuvudtaget. Tyvärr är de flesta här tvungna att jobba så här  antingen för att en inte pratar tillräckligt bra svenska för att hitta ett annat jobb eller för att en, som jag, väntar på att få ett personnummer. Utan det kan man inte få ett lagligt jobb. Jag måste försörja mig själv som student eftersom jag som utlänning inte får något studestöd. Vår restaurang är långt ifrån den enda i stan som fungerar på det här sättet. Jag skulle inte bara vilja förändra min arbetsplats utan stoppa hela den här exploateringen av migrantarbetare. Det är en värld som många väljer att inte se. Jag vill se denna ”double standard” försvinna och se arbetare få självförtroende så att de kan leva normala liv och inte som slavar.

Är det något du vill hälsa till den som läser det här?

Om du känner folk som inte har självförtroende nog att börja organisera sig på jobbet, till exempel någon som är ny i landet, snälla stötta dem och uppmuntra dem på alla sätt du kan. Det låter som en klyscha men det är dagens sanning: Det är svårt att stå ensam och solidariteten är ett bra vapen.

(Maria heter egentligen någonting annat.)