SAC:s taktikuttalande

Antagna av SAC:s 29:e kongress 2009

Taktikuttalandet talar om SAC:s taktiker, strategier och förhållning till arbetsplatskonflikter.

Kampen ska hela tiden anpassa sig efter de rådande förutsättningarna. Det finns inget universalmedel, som är absolut segerbringande i striden vid varje tillfälle, varken en spontant snabbt iscensatt strejk, en blockad, en bojkott, kamp på insidan eller en längre välplanerad strejk. Förutsättningarna är olika vid varje stridstillfälle och man bör noggrant överväga vilka kampmedel som är de lämpligaste vid varje enskilt tillfälle.

I ständig förändring

Arbetarnas rätt att ta till stridsåtgärder har kringskurits i ett samarbete mellan arbetsköparna, staten och de reformistiska fackföreningarna. Som syndikalister försöker vi alltid hitta sätt att kringgå dessa begränsningar och uppfinner ständigt nya kampmetoder.

Kampen inom arbetsplatsen

Att föra kampen inom arbetsplatsen, även kallat insidesstrategin, innebär att man med olika medel orsakar arbetsköparen ekonomisk skada på avlönad arbetstid. Detta innebär bl a att sänka arbetstakten genom att arbeta efter regelboken, överdrivet väl utfört arbete och maskning. En metod är s.k. schackstrejker då vi går ut i flera korta och återkommande strejker, samt tar ut olika delar av arbetsstyrkan vid varje tillfälle. Förutom att ta ut nyckelpersoner kan t ex olika avdelningar turas om att strejka en halvdag per avdelning och vecka. Man kan även låta strejken gå upp och ned i intensitet vecka för vecka och därigenom bygga en stridsplan för flera veckors lågintensiv konflikt, kombinerat med övertidsblockad och insidesstrategin som samtidigt inte kostar så många förlorade arbetsdagar. När man tar till solidaritetsstrejk, bör de arbetare som går till aktion resa självständiga krav, vilket gör att de även har egna intressen i striden.

Information är makt

För att vi ska kunna föra våra strider med framgång är det nödvändigt att undersöka motståndarens ställning, så att vi har insikt i allt som inverkar på arbetsköparens motståndskraft mot våra fackliga aktioner, samt att vi anpassar vår fackliga taktik efter dessa underrättelser.

Förberedelser och planering

I de fall då strejk är oundvikligt eller lämpligt, bör strejken noggrant planläggas. Att hasta fram en strejk är att be om att förlora den. Förberedelserna bör vara omfattande och pågå under en längre tid – då man lämpligen försöker skapa en press på motparten och få alla andra som är berörda att ta ställning för vår sak. En välorganiserad strid vinns redan innan stridsåtgärderna bryter ut. Strejken bör inte göras till något månadslångt svältkrig. Skulle strejken förloras bör återtåget till arbetet organiseras på ett för oss fördelaktigt sätt. Man ska inte ge upp kampen utan fortsätta inne på arbetsplatsen med insidesstrategin.

Striden ska kosta oss så lite som möjligt

För att inte förbruka våra egna begränsade stridsfonder ligger det i vårt intresse att så få arbetsdagar som möjligt förloras under striden, samtidigt som vi vill orsaka maximal skada på arbetsköparen. När man utarbetar stridsplanen bör man tänka på detta.

Lockout och strejkbryteri

Lockout och strejkbryteri är arbetsköparnas vapen mot den öppna strejken. Mot lockouten sätter vi in insidesstrategin och mot strejkbryteriet sätter vi nolltolerans och tar ut våra arbetsredskap i solidaritetsstrejk.

Lönesättning och solidaritet

Lönesättningen är ett av arbetsköparnas främsta vapen mot oss, som verkar upplösande på solidariteten och strider mot våra socialistiska principer, därför bör vi genom statistik och registerkontroll över löneförhållanden och arbetsvillkor, skaffa oss betingelser för utjämning och sträva mot jämlikhet.

Bygg driftsektioner, stärk arbetarmakten.

I makten över produktionen finns makten för att förändra våra levnadsvillkor. Arbetsplatsen är ett slagfält och fokus för våra organisationssträvanden. Alla organisationsinstanser bör ha denna överordnade uppgift, att på arbetsplatserna etablera stridande Driftsektioner, överst på sin agenda. Segervissa är vi först då berörda arbetare själva behåller initiativet och ansvar för sin egen kamp.