Seger på gatan mot rasistisk tandläkare

Både Amalia och Social- och Vårdsyndikatet var dock ganska överens om att en arbetsköpare knappast skulle få komma undan med så här grova trakasserier ostraffat, trots att oddsen var ganska dåliga att en fattig chilensk kvinna skulle vara mer trovärdig än en etablerad, vit svensk tandläkare. Så här sa Amalia till tidskriften Mana i början av konflikten:

– Först försökte jag bortförklara allting. Jag tänkte att det var mitt fel när han tafsade på mig, eller kallade mig för "djävla invandrare", och nästa dag var trevlig och snäll. Även om mina vänner här i Sverige och min sambo sa att det inte var mitt fel och gav mig mod att sätta stopp för trakasserierna. Så när han började kalla muslimer för levande bomber och drog andra rasistiska skämt, kunde jag inte längre hålla tyst.

I samband med att förhandlingar hölls med tandläkaren delade LS-medlemmar ut flygblad utanför kliniken som varnade kunderna för den rasistiske tandläkaren. Sammanlagt delades runt 8000 flygblad ut och Lund täcktes med affischer med samma budskap. Stridsåtgärderna mötte starka reaktioner både bland allmänhet och hos medlemmar - åt båda hållen. De allra flesta var uppmuntrande och uttryckte sin glädje över att någon äntligen säger ifrån mot rasismen på arbetsplatserna. Ett par f.d kunder till Mats hörde av sig och önskade oss lycka till. Många var också de som upptäckte Malmö LS som fackförening och antalet nya medlemmar har ökat explosionsartat, vilket lett till flera aktiva och nya sektioner.

Samtidigt som de flesta reaktionerna på gatan var övervägande positiva stod framförallt media och polisen för de motsatta åsikterna. Dessa gick i kort ut på att det var synd om "den stackars tandläkaren" att bli uthängd på det här sättet och ifrågasatte också Amalias trovärdighet. Genom att skrika efter konkreta bevis menade man att det inte räckte med Amalias egna ord och känslor, trots att det är arbetsköparen som enligt de nya diskrimineringslagarna har bevisbördan för att visa att inga trakasserier skett. Det gjordes en förundersökning om förtal, men inget åtal har i skrivande stund ännu väckts.

Efter att Amalia tackat nej till ett skambud om ynka 25 000 kr i skadestånd slutade förhandlingarna i oenighet. Tyvärr var ännu inte den nya lagen mot etnisk diskriminering prövad i Arbetsdomstolen och varken syndikatet eller Amalia kände att det var värt att ta risken att få en dålig, prejudicerande dom emot sig genom att dra det vidare dit utan att veta hur de skulle döma det allra första fallet. När inga starka och tydliga lagar finns för att skydda våra medlemmar, måste vi ta till andra metoder.

Att hänga ut Mats Larsson var därför ett aktivt och medvetet val vi gjorde. Vi vill inte att man i sådana här fall ska kunna gömma sig bakom arbetsköparrollen. Rasism och sexism är inte något problem på individnivå, inte ett isolerat problem mellan Amalia och hennes arbetsköpare. Det är därför inte heller ett problem som löses bakom stängda dörrar. Vad vi gjorde var därför att släpa ut det på gatan, ut i dagsljuset. Varken arbetare eller de antirasistiska och antirasistiska kamperna har något att vinna på att låtsas som om det inte finns någon konflikt. Amalia uttrycker det bäst själv:

- Mats Larsson ville ha en lydig och tacksam anställd att utnyttja som han ville, men istället skapade han en politiskt medveten arbetare och aktiv syndikalist - en kvinna som genomskådar den misslyckade integrationspolitiken och det globala sexistiska och fascistiska förtrycket. Systemet han ville att jag skulle vara tacksam emot - nu är jag dess fiende!

Amalia har varit modig nog att sticka ut hakan. Det är hur många som helst som är i exakt samma sits som henne men som aldrig skulle våga säga något. Rädslan att förlora jobbet är alldeles för stor. Dessutom har vi problemet att många inte blir betrodda. Vi ville visa för Mats och alla andra bossar att de ska passa sig för att trampa på folk. Alla håller nämligen inte tyst.

Detta har vi definitivt lyckats med och trots att Amalia aldrig fick sin formella upprättelse har vi vunnit en första delseger på gatan. Många erfarenheter rikare och med många nya (antirasistiska) medlemmar i ryggen som upptäckte Malmö LS tack vare konflikten, kan vi i framtiden tillsammans med Amalia nästa gång skrika ett ännu högre BASTA!