Miljonvinster och svältlöner – 1000 arbetare i kasinostrejk

Det har varit en turbulent sommar i kasinostaden Atlantic City i delstaten New Jersey, USA. 1000 arbetare på kasinohotellet Trump Taj Mahal har gått ut i strejk och sammanlagt 3000 personer riskerar att förlora jobbet då hotellets ägare, riskkapitalisten Carl Icahn, hotar att lägga ner kasinot hellre än att betala sociala avgifter och lunchraster åt sina anställda. Dessutom har kasinot blivit ett slagträ i presidentvalsdebatterna.

– Till skillnad från er i Sverige har vi inget fungerande välfärdssystem i USA. Personalen behöver de här sjukvårdsförsäkringarna och pensionspengarna. 

Det säger Ben Begleiter, talesperson på fackförbundet Unite Here. Deras lokalförening Local54 organiserar 10 000 anställda inom service på hotell och kasinon i Atlantic City, (nära New York City på USA:s östkust), bland annat på det enorma Trump Taj Mahal. Det kombinerade hotellet och kasinot har 2000 hotellrum och 3000 anställda – anställda vars jobb nu hänger på en skör tråd. Hotellets ägare Carl Icahn menar att han förlorat så mycket intäkter på grund av konflikten att han kanske kommer lägga ner hotellet helt. 

Upptakten till strejken var i juni när det skulle förhandlas om löner och arbetsvillkor på kasinohotellen som Icahn äger. Fackförbundet fick till bra avtal på alla arbetsställen utom just på Taj Mahal och Unite Here meddelade att om de inte kommit överens innan 1 juli i år så skulle arbetarna gå ut i strejk. De fick ett bud som var långt sämre än på de andra kasinona.

– Det var ett erbjudande vi inte kunde acceptera, säger Ben Begleiter till Syndikalisten. 

Sagt och gjort. De 1000 arbetare som omfattades av avtalet gick ut i strejk; det vill säga servicepersonalen på hotellet, som städare och servitriser, vilka i dagsläget tjänar 12 dollar (cirka 100 kronor) i timmen. Lönen är så låg att personalen verkligen behöver sjukförsäkringen, pensionsplanen och de betalda rasterna som borde ingå i anställningen. Det är förmåner som vi i Sverige tycker är självklara men som personalen på Taj Mahal inte haft på två år. 

acslide1

För att förstå bakgrunden till konflikten måste man gå tillbaka till 2014, eller ännu hellre till 1990 när affärsmannen (och numera presidentkandidaten) Donald Trump byggde kasinohotellet som han ska ha kallat ”Världens åttonde underverk”. Under sin tid som ägare till Taj Mahal och några ytterligare kasinon plockade Trump ut många hundra miljoner i vinst och satte dem i konkurs flera gånger. 2009, när Taj Mahals ekonomi återigen gick i botten, försatte Trump företaget i konkurs och lämnade kasinobranschen i Atlantic City helt. Man trodde att Taj Mahal skulle läggas ner men det annonserades kort därefter att bolaget köpts av Trumps vän: miljonären och riskkapitalisten Carl Icahn. 

Carl Icahn är knappast en doldis i finanssammanhang i USA – faktum är att han snarare gjort sig ökänd bland allmänheten för sitt sätt att göra affärer. Han är en av världens rikaste människor och hamnar på en hel del listor över ”USA:s mest hatade miljonärer”. Icahns hyllade, och hatade, affärsidé är att köpa upp företag i kris, eller köpa på sig så mycket aktier att han får stort inflytande i det. Han belånar det, driver upp marknadsvärdet, plockar ut vinst ur det och försätter det sedan i konkurs när det inte går att krama ut mer vinst. TV-programmet CBS 60 minutes kallar fenomenet ”Icahn-lyftet” och berättar att han har kallats ”finansaktivist” eftersom vinsterna inte bara går till honom själv utan även till de andra aktieägarna. Några som däremot inte får ta del av vinsterna är hans anställda. Motorola och flygbolaget TWA är två företag som Icahn tidigare gått in i. 

2014 plockade Icahn ut 350 miljoner dollar ur Taj Mahal, vilket ledde det skuldsatta kasinot i bankrutt. Genom ett domstolsbeslut fick Icahn dock tillåtelse att fortsätta driva kasinot med den stora fördelen att han befriades från att ge basala förmåner till sina anställda: pension, hälsovårdsförsäkring och till och med betald lunchrast. 

Fackföreningen Unite Heres ordförande Bob McDevitt har sagt i en intervju med CNBC att Icahn enkelt skulle ha råd att återställa hälsovårdsförsäkringen till de anställda. Kostnaden skulle bara vara en droppe i havet för honom. ”Denna ’Wall Street-titan’ är helt och hållet inkapabel att fatta beslut som inte är småaktiga och bara gynnar honom själv. Denna stora affärsman skulle kunna bränna ner Taj Mahal till grunden bara för att behålla kontrollen över askan. Men i slutändan kommer han få leva med allt han gjort mot arbetarna i Atlantic City”. På uttalandet svarade Icahn: ”Är det min skyldighet? Jag skänker hundratals miljoner till välgörenhet men detta handlar om affärer; det är inte välgörenhet”.

Nedskärningen skapade hur som helst stor ilska hos personalen som sedan 2014 drivit en rad protester för att försöka sätta press på ledningen. De har haft demonstrationer, marscher, bojkotter och blockader. De har även skickat delegater till huvudkontoret i New York City men förhandlingarna har inte varit fruktsamma. 

– Trump och Icahn använder hotellet som en spargris som de plockar pengar ur, trots att det finns ett enormt behov av att återinvestera vinsten i verksamheten, säger Ben Begleiter på Unite Here till Syndikalisten. 

Icahn själv ser inga problem med att driva sina företag på det viset. Om företag inte genererar vinst så är det helt enkelt en dålig affär att behålla dem. Han hävdar att han förlorat 100 miljoner i intäkter på grund av strejken och Ben Begleiter ger ungefär samma svar – 150 miljoner dollar i förlust visar att deras aktioner varit kraftfulla. 

Icahn annonserade i slutet av sommaren att Taj Mahal skulle stänga i oktober men det råder stor osäkerhet kring det. Personalen fortsätter strejka medan de letar nya jobb. 

– Utan förmånerna är det knappast lönt att jobba kvar ändå, säger Ben Begleiter och påminner om att den låga lönen är svår att försörja sig på. Han berättar att Atlantic City förvisso har rest sig ur en dålig konjunktur men att det nog ändå kommer bli svårt för dem att hitta jobb. Han vet inte hur stor sannolikheten är att Icahn lägger ner kasinot.

– Han får välja. Antingen stänger han eller så får han satsa på både affärerna och sina anställda.

Att Carl Icahn och Donald Trump haft nära vänskaps- och affärsrelationer är uppenbart och just därför har Taj Mahal använts som ett slagträ i presidentvalsdebatterna mellan Donald Trump och Hillary Clinton. Icahn har öppet gett sitt stöd till Trump och det har till och med ryktats om att Trump skulle kunna erbjuda honom en finansministerpost ifall han blir vald till president. Icahn har länge förespråkat sänkta bolagsskatter och minskad byråkrati och hans förhoppning är att Trump ska göra det möjligt. 

När det gäller Taj Mahal och Trumps andra bankrutter i Atlantic City menar Hillary Clinton att det är ett utmärkt exempel på Trumps själviskhet och inkompetens. Under sin kampanjturné i New Jersey passade hon på att besöka blockaden utanför Taj Mahal och höll ett tal på plats där hon öppet visade sitt stöd för de strejkande arbetarna. ”Nu är arbetarna ute i strejk och vi borde alla stödja deras kamp för bättre villkor!” sa hon och fick rungande applåder. 

Men kasinoaffärerna används även som argument från Trumps sida. Hans egen förklaring till bankrutten 2009 är att konjunkturen i allmänhet var dålig. Hans påhejare menar att beslutet att konkursa kasinot och lämna Atlantic City är ett bevis på hans fingertoppskänsla och tajming. 

Ben Begleiter säger till Syndikalisten att de strejkande arbetarna varit väldigt tacksamma över Clintons stöd. Men kommer det påverka valresultaten i New Jersey i november? 

– Jag vet inte, kanske. Nej, jag vet faktiskt inte, avslutar han. 

2016-10-21
Fanny Hökby, informationsorganisatör

(Källor: CNBC, CBS 60 minutes, AP, Fox News, The Guardian, Unite Here Local54).