Kvinno- och transkonferensen 2020

– Alla kvinnor som kommit till Sverige och som sitter hemma är fantastiska och ska självklart ut i arbetslivet, säger Helena Håkansson.
Hon är samordnare och pedagog i Yalla Trappan, som finns i Rosengård och är ett socialt företag, kvinnokooperativ och förening som startades för tio år sedan. Organisationen syftar till att skapa arbetstillfällen och ökad ekonomisk självständighet för utlandsfödda kvinnor som står långt ifrån arbetsmarknaden. En del av dem som söker sig till Yalla Trappan har inte gått i skolan i sitt hemland, har svårt att lära sig svenska och har flytt från krig.
– Vi kommer in och uppmuntrar kvinnor att komma till oss och lyftas. En dag kanske de kan gå ut och söka egna jobb med svenskan på plats. Vi har lärt de ett nytt yrke, berättar Helena.

Något annat än matlagning?
Maten vi äter under konferensen kommer från Yalla Trappans storkök. Intrycket när Helena berättar om köket är att många kvinnor som kommer till Sverige har matlagningen gemensamt, är duktiga på det och uppmuntras till att skaffa jobb i kök. Anna Fröding, Västerås LS, frågar om det finns tankar att uppmuntra till något annat, som inte är ett traditionellt kvinnoyrke, något de inte gjort tidigare?
– Vi försöker förvalta kompetenserna och för de sedan mot utbildning, svarar Helena.
Hon berättar att många kvinnor drömmer om yrken som inte är traditionella kvinnoyrken och ger exempel på en kvinna som nu jobbar som busschaufför tack vare projekt inom Yalla Trappan. Deltagare i projekten är också med och berättar för allmänheten om Yalla Trappan och resan mot att komma in det svenska samhället.

Perspektiv från en mexikan
Vi som är samlade framför scenen för att lyssna på nästa programpunkt ger varandra en kort presentation. Sju lokala samorganisationer finns representerade. Men även icke-medlemmar är här för att lära sig och inspireras. Talia Valez sitter i soffan framför åhörarna och berättar hur det ser ut på universitet i västvärlden, att utbildningen utgår från vita mäns perspektiv. Det finns inget intresse av att gå in på djupet i andra kulturer.
– Hur går det med drogkartellerna i Mexiko?
Det är frågan som ställs enligt Talia när hon berättar om sitt ursprung.
– Ingen frågar hur det är att vara mexikan, berättar hon.
Talia har arbetat i Mexiko och lärt sig mycket av feminister där. Hon berättar kort om den första och viktigaste feministen i latinamerika, Juana Inez de la Cruz.

Talia pratar också om hur det ser ut i Mexikos akademiska värld. Det finns mycket rasism men klasskampen är synlig. På ett universitet blev en enhet övertagen av studenter efter en strejk som utlöstes av sexuella trakasserier.

Jävig om du är en del av gruppen
Chris Schenlaer ger sin historia om hur det är att vara transkvinna i arbetslivet. Hon beskriver Inkonst som ett undantag när det gäller representation av transpersoner på arbetet. Minst två transpersoner och en person med transerfarenhet jobbar här. Chris är verksamhetschef där nu men berättar om erfarenhet på tidigare arbetsplatser.
– Kompetensen som ledare skyms av din trans-identitet, enligt henne. Det blir fel att göra något som förbättrar för hbtq-personer om du själv är det för att det är till din egen fördel.
Chris berättar att hon ansågs jävig när hon godkände ansökningar av medel till Lunda Pride.

Ledarskapsteori som många arbetsköpare använder sig av utgår från två kön, kvinna och man och visar att kvinnan inte kan leva utan mannen, enligt Chris. Den teorin skapar en heteronormativ arbetsmarknad.
– Vi är normkreativa och det borde ju ge en fördel på arbetsmarknaden, tycker Chris. Det finns inte tillräcklig erfarenhet av olika könsidentiteter i samhället.
– Vi som är trans måste börja ljuga för att passa in, säger Chris.
Nu har Chris gett ut sin första roman Jag skapade Eva. När hon tidigare försökt ge ut en bok har svaret varit "nej, vi har redan givit ut en bok om Hbtq".

Vad krävs för att bli en facklig organisatör?
– Vilka här är organisatörer på sin arbetsplats?
Några deltagare räcker upp handen. Daria Bogdanska, Malmö LS, ställer frågan och har tagit plats på stora scenen. Hon fortsätter:
– Kvinnor är jättebra organisatörer. Det kvinnor ofta är bra på är viktiga delar i organiseringsarbete men de egenskaperna lyfts inte så ofta.
En åhörare poängterade att alla deltagare i konferensen inte är kvinnor. Daria svarar att hon riktar sig till alla som inte är cis*-män.
– Ibland använder jag begreppet kvinnor för att en del utgår från olika statistiska siffror och så vidare.
Darias genomgång och workshop fortsätter med en jämförelse mellan begreppen mobilisering och organisering. Hon förklarar att mobilisering är kortsiktigt medan organisering på jobbet sker långsiktigt.
– Det är på jobbet vi kan nå dem som inte är övertygade än. Vi måste uppnå arbetsplatsdemokrati om vi vill ha förändring. Vi måste lära andra att bli organisatörer på jobbet för att få demokrati i samhället, förklarar Daria.

Lyssna!
Två och två testar vi att samtala med varandra för att träna på att vara den som lyssnar eller den som berättar om hur det är på jobbet. Det gäller att hitta nyckelpersoner bland arbetskamrater och bygga förtroende innan en åtgärd kan göras för att förbättra jobbsituationen.
Tips som fungerar enligt Daria:
- Inte klaga!
- Lyssna mer än prata själv!
- Ställ öppna frågor! Bra frågor är djupa, breda och går att vinna.
En åhörare räcker upp handen:
– Nu kom jag på att jag visst är en arbetsplatsorganisatör. Jag gör en massa försök hela tiden så jag är ju faktiskt en organisatör.

Programpunkten om organisering avslutas med en övning i mindre grupper. Vi ska kartlägga vilka styrkor och svagheter olika typer av företag har och sedan presentera det i mindre grupper. Vi kommer också med förslag vilken stridsåtgärd som kan fungera eller vad som kan vara svårt att lyckas med.

Daria jobbar bland annat som frilansare. Tillsammans med andra frilansare diskuterar hon sin jobbsituation och de kan till exempel kräva lika arvode från samma uppdragsgivare. Det viktiga är inte att värva medlemmar till din LS eller driftsektion utan att förändra arbetssituationen tillsammans.

Darias genomgång är en del av den organiseringsutbildning som hålls av SAC. Den 30 maj anordnar Stockholm-Gotlands distrikt en sådan utbildning på ABF i Norrköping. Kursledare är Frederick Batzler, SAC:s fackliga samordnare. 

Facklig kamp på Island
Anna Marjankowska, facklig organisatör från Island berättade för oss om sitt engagemang, stridsåtgärder och kvinnorörelsen på Island. Mer rapportering från det kommer i nästa nummer av Syndikalisten, SAC:s medlemstidning.

Om kvinno- och transkonferensen säger Anna till Arbetaren:
– Det var en väldigt fin upplevelse. Det är superviktigt att skapa en plats utan cis-män, att någon gång ibland stänga dörrarna för män och låta kvinnorna och transpersonerna höja rösten.
Läs hela artikelni Arbetaren: Kvinnostrejker - för vem?

Solveig Betnér
Informationsorganisatör

^{*Cis
En cisperson identifierar sig med det vid födseln tilldelade könet. Cis är latin för ”på samma sida”.
Från RFSL:s begreppsordlista.}